Muscle Mania

Jag har ont i låren. Aj.

Det gick hur som helst bra att träna och jag blev allmänt pepp efteråt. Det var jag, Nanna och ett gäng hurtiga tjejer i åldrarna 19-60 år som spände mage, lår och rumpa till tonerna av olika låtar ur NRJs spelingslistor. Efteråt gick vi till Lidl och handlade sjukt billiga grönsaker för att kickstarta vårt nya, muskulösa liv totalt befriat från fett och kolhydrater. Jao. Man får väl se hur det går.

Idag känner jag mig (i enlighet med lagen om alltings jävlighet) förkyld. Men jag ska missbruka c-vitaminer och gnaga i mig rå vitlök och hinka mängder med te, för jag vägrar vara sjuk imorgon. Är galet pepp på att fortsätta träna och en töntig förkylning ska inte få sätta stopp för min framtida fitness.

Jag jobbar med Hanna i helgen. Det är hemskt skönt att slippa tillgjord trevlighet eller andra försök att låtsas att den här arbetsplatsen är ok. Det är den inte vilket jag antar framgått vid det här laget. Igårkväll när vi skulle åka hem fick vi båda två uppleva Västtrafik från sin sämsta sida. Det vill säga vi blev ifrånkörda av spårvagnschaffisen två meter innan vi var framme vid dörren. Vi sprang inte för vi trodde inte vi behövde det. Han väntade lugnt tills vi var lagom nära, stängde dörren mitt framför näsan på oss och körde makligt därifrån. Det kan verkligen inte varit av någon annan anledning än för att jävlas. Fanskapet som körde var skallig och såg sammanbitet sur ut och jag är ganska säker på att det var samma människa som sist. Om jag någonsin får reda på vad han heter så ska jag offra lite pengar på ett par demonstranter som kan stå utanför hans fönster varje morgon och skrika mina specialkomponerade slagord.

Andra bloggar om: västtrafik, träning, träningsvärk

Helvete

Det var mest slask på vägen hem. Dessutom är Regina Spektor uppbokat. Tre dagar innan lön föga förvånande. Jag är inte bitter, jag är komplett jävla rasande.

Andra bloggar om: regina spektor, lagen om alltings jävlighet

That time of the year again...

Om man är bög tycker man att det är kul med schlager. Eller man tycker antingen att det är jättekul, bara kul eller så har man ingen åsikt. Jag har en åsikt i frågan, en ganska starkt grundmurad ståndpunkt till och med, men tanken på att man faktiskt kan tycka illa om schlager har inte ens slagit den som klurat ut dagens fråga på qx.

Bitterfitta

Åkej, nu är jag uttråkad big time. Jag har inte lämnat lägenheten sedan i tisdags med undantag för ett par besök hos iraniern på hörnet för inköp av nödvändiga sjukdomsartiklar. Till exempel papper att snyta mig i. Nu är hela näsan helt sårig och läskig, ser typ ut som jag har spetälska, så även om jag faktiskt känner mig bättre kan jag ändå inte ta mig till GS2H imorgon eftersom det vore synd att genom mitt utseende traumatisera hela Västsveriges håmågejjbefolkning. Jaja, men så kan det gå - happy 2007 och så vidare.

Det är så jävla synd om mig va.

Sicko

Jag har inte råd att vara sjuk. Det vill säga - jag har inte råd med nån karens. Så jag tog semester imorgon. Känns ganska perverst att ta ut värdefulla semesterdagar enbart för att kunna ligga och snörvla i sin säng och suga i sig mängder av te, men fantastiskt skönt samtidigt. (Haha - smart mening. Vad lär vi oss av detta? Inte bara att te är gott utan att perversioner är skönt.)

Anywho - utan snygg övergång - fan vad jag hatar Västtrafik. Särskilt den äckliga lilla fisringen till spårvagnschaffis som stint stirrade mig i ögonen medans jag och min febriga kropp hastade mot vagnen och i sista sekunden plingade till sådär jävla försmädligt och åkte sin väg mitt framför min snordrypande snok. Det här var ettan som gick från Östra strax efter 17.00, han körde vagnen med nummer 762 och släpet hade 805 präntat längst bak. Om dessa siffror innebär någonting för någon Västtrafikanställd person som kan tänkas läsa det här och denna person i så fall vet vem fisringen i fråga är, så tveka inte att hälsa honom att det finns åtminstone en förkyld människa i Göteborg som hatar honom. Hatar honom mer än han hatar klimathotet, Saddam Hussein, George W Bush, pest och kolera, ja - till och med mer än han hatar sin egen förkylning. Död åt fisringen, må han brinna!

Surt satte jag mig på nästa etta (vilka valmöjligheter har man när man har aktiverat sitt sjukt over priced månadskort samma dag?) och började räkna ut hur många dagstidningars "Dagens ris"-spalter jag skulle orka maila när jag kom hem. Men då - som en skänk från ovan - kom hämnden som på beställning. Någon form av olycka vid Olskrokstorget innebar att vi skulle backa i en vändslinga vid Härlanda och fortsätta mot stan via Kålltorp och Korsvägen istället. När min vagn anlände vid Härlanda var fisringen redan glatt på väg in i slingan då beskedet kom att olyckan/vagnfelet/whatever var uppklarat och att det trots allt var fritt fram vid Olskrokstorget. Detta ledde till att vagnen jag satt i helt plötsligt befann sig framför fisringens äckliga bajsvagn! Vad är oddsen? Hur ofta kör spårvagnar om varandra? Victoire! Fröjd och ära och rättvisa åt de förkylda!

Nu ska jag påbörja min stora tedrickarkur framför teven och mysa de rättmätiga segrarnas förnumstiga mys. Eller kanske ska prova det där med whiskey igen, det ska ju vara bra till så mycket...

Puss

Andra bloggar om: spårvagnar, västtrafik, förkylning, seger

Dumfan

Hmm, kan det vara så att det som gör mig low är brist på sömn, en begynnande senilitet, ständiga stressfaktorer och att jag är ganska dum i huvudet? Jag tror att det kan ha något med saken att göra i alla fall.

Ungefär 08.20 ringde nämligen min chef och undrade varför i helvete jag inte var på jobbet. Själv var jag ju tämligen övertygad om att jag inte började jobba förrän 13.00 och misspeppen var åter ett faktum. Hetsiga taxiresor börjar bli lite av min specialitet...

Andra bloggar om: sömn, alzheimers

Whatever happened to my computer?

Bette Davis sparkar ner Joan Crawford. Classic Hollywood action. Kikade på Whatever Happened To Baby Jane? efter Martins excellenta tips. Eller ja - i alla fall delar av den. Under tiden var jag nämligen tvungen att springa fram och tillbaka mellan vardagsrummet och sovrummet och förbanna min dator. Burken kukade ur totalt och jag var tvungen att omformattera hårddisken för att ens få igång den. Vilket ledde till en förlust av en massa film, musik och foton och det hela gjorde mig allmänt ledsen i ögat. Dessutom krånglar min anslutning mest hela tiden vilket är galet frustrerande och gör mig smått gråtfärdig av ilska och förtvivlan. Jag är på tok för nätberoende, kan inte vara sunt någonstans.

Egentligen hade jag ungefär världens bästa lilla illustration till det här, nämligen Whatever Happened To Baby Dawn? - French & Saunders geniala spoof på ovan nämnda film. Men eftersom jag uppenbarligen har fetast möjliga otursdag så verkar den vara bortplockad från Youtube. Istället bli det ett klipp jag hittade i jakten på F&S version - drag extravaganza I guess, lite småroligt på sina ställen.

Andra bloggar om: bette davis, joan crawford, tv, french and saunders, youtube, dumma datorer

Nörd och onörd

Min dator fuckar upp sig så fort jag installerar Daemon Tools. Upp kommer ett litet fult fönster och jiddrar nåt om "kernel debuggers". Vad fan är det för skit? Finns det någon het datanörd som vill gifta sig med mig och ha sex dygnet runt utom de få minuter det tar honom att fixa till det här problemet? Jag bara undrar. Jag är lite söt och ibland till och med snäll.

Andra bloggar om: daemon tools, nördar

Humor

Alltså - fan vad jag hatar barn. Eller barnsliga vuxna. Eller fucking aliens eller vem fan som helst som tycker det är ett riktigt genialt humordrag att placera en sån här liten jävla fitta till ondskepåse i mitt trapphus dagen före mos. Luktar cancer i hela Västsverige nu... DÖ ALLA DÖ!

Andra bloggar om: fartbomb