Mobile New Year

06-07

Jag är tillbaka på jobbet efter nyårshelgen och det känns inte hälsosamt någonstans. Igår var som sig bör en mycket långsam dag som jag, Augusto och Lisa spenderade hopkurade i min soffa framför teven.

Alltså, jag är verkligen galet förkyld, räkna med massor av gnäll å gny och självömkan här ett tag framöver. Det är verkligen hemskt orättvist att man måste bli förkyld på nyårsafton och under en period var det högst tveksamt om jag skulle ta mig iväg någonstans över huvud taget. Det gjorde jag ju såklart till slut, men väl framme hos Lisa var jag rätt risig genom middagen. Det var lite synd för folk hade slängt ihop en massa tjusig mat som jag inte riktigt uppskattade tillbörligt mycket. Paula och Petra kom med couscous, John och Jenny hade schysst potatissallad. På plats tillverkades bruschetta och spenatpaj och det var oliver och ostar högt och lågt.

Den där spenatpajen gav upphov till en del huvudbry eftersom den enligt en skön sjuttiotalskokbok skulle tillverkas med äggstanning, och inte vilken äggstanning som helst utan ägg royale. Låter grymt exklusivt, men fånigt av en kokbok att starta ett recept med "...gör en ägg royale". Vad fan är det liksom? Is it because of the metric system? Rosa styrde upp det i alla fall för den blev god när den var klar, royale eller ej.

Jag startade ett litet race av huskurer för att kurera mig innan tolvslaget. Jag knaprade Ipren, sussade en stund, hinkade kaffe, åt en bit smått genial cheesecake (till och med jag insåg att den var genial trots mitt miserabla tillstånd). Det som till sist hjälpte var lite för mycket whiskey (tack Anna). Hemma hos Lisa var massor av fina människor och även om jag lätt hade kunnat ta hem den mindre prestigefulla titeln Social Retard 2006, så blev det till sist rätt trevligt. Skönt att man kan lita på spriten...

Kvart i tolv ungefär begav vi oss iväg till Järntorget genom ösregnet för att kika på fyrverkerier och dricka fulskumpa. Kändes rätt bizarrt med det galna vädret när vi stod och huttrade, halvtaskigt skyddade från regnet utanför Respekt. Raketerna ven om öronen och regnet piskade i nyllet, men med min whiskeyvarma mage och i mitt lättade, tillfrisknade tillstånd kände jag mest en fet tillförsikt inför 2007. Pusskalas!

Aftonen avslutades på Bam Bam med Viva Revoluciòn-spelning, dansande på lutande dansgolv, öl, rökande på glashalt blött däck, vurpa i trappan (Lisa), stagedive (Augusto), livrädda människor som flyr flygande brassar (alla andra) och annat fint. Augusto var galet berusad (i divisionen glömma sin mobil hos Lisa och istället ta med sig ett paket sesamkakor). Jag hade ju varit lite skeptisk till firandet men nyår var jättefint och med tanke på mitt tillstånd när kvällen började var det inget mindre än fantastiskt.

Jag har inte så mycket bilder och de jag har är från mobilen, men de dyker upp i ett senare inlägg.

Kramar

Andra bloggar om: nyår, fest, 2007

Gott nytt år

Ah. Vad ska man säga? Jag är snorförkyld och har nog en smula feber tror jag. I alla fall fryser jag så jag skakar och försöker få iväg min rumpa till Hemköp och handla lite olika nyårsjox innan dom stänger klockan sex. Hittills går det sådär.

Men vafan - nu ska det firas nyår om jag så ska dö på kuppen. Ha ett fantastiskt 2007 mina små.

Kyssar

Andra bloggar om: nyår, förkylning, otur

Birthday Girl

Idag hade vi lite födelsedagsmiddag för Lingan. Hon fyller visserligen inte år förrän på måndag, men lördag är ju en käck och bra dag till sådana aktiviteter. Hon fick fina presenter av Terry och Nanna och en ful av mig (jag hann inte handla, hon ska ersättas för detta bedrövliga klavertramp senare under veckan tänkte jag). Vi åt quornfiléer och potatisgratäng och Lingan hade med sig en hemmagjord tårta till efterrätt. Den kunde varit tillverkad av en ADHD-femåring på amfetaminavtändning men smakade massor med smaskens.


Det var jag, Lingan, Terry, Nanna och hennes vän Emma som drog oss vidare mot Henriksberg för att gå på Showdown. Så var det tänkt i alla fall. I kön mötte vi Emmi, Heléna, Amanda och Rebecca men blev inte så mycket gladare för det eftersom kösystemet totalhavererades av tre flottiga små glidargossar som tänkte att armbågar funkar lika bra som VIP-kort. Vilket i sin tur ledde till att rar och arg flicka röt till å det grövsta och ställde till med en "Vi har fått nog"-demonstration i kön. Innan vi ens hade hunnit in i trappan släppte tidigare nämnda vassarmbågade glidargossar kommentarer som behandlade ämnet "lingonveckan", vilket till slut ledde till att vi gav upp helt och hållet och gick till Min Bror Och Jag istället. Varför hänga på ett ställe som släpper in dylikt patrask liksom? Som Terry uttryckte det när vi indignerat traskade nedför Stigbergsliden: "Jag hatar inte dig för att jag har mens, din jävla idiot. Jag hatar dig för att du är en jävla idiot!".

Sånt där skulle kunna fucka upp stämningen totalt (vilket vore synd, med tanke på trevlig middag och god tårta), men väl på Andra Långgatan blev allt genast betydligt mer trivsamt igen. Tryckte i oss några öl och småpratade om ditt och datt innan det blev dags för Lingan (som hade massa hemtenta att skriva imorgon) och Terry (som har ett sprillans sött barn att pyssla med) skulle bege sig hemåt. Jag vägrade ju nöja mig med detta och propagerade för dans, vilket ledde till en herrans massa tid i Nef-kön för mig, Nanna och Emma. Väl inne trivdes dom mycket bra med att dansa, medans jag ganska kvickt fick en kombo av soul- , disco- , toakö- och bara allmän jävla nefmisspepp.

Så jag gick hem. Nu installerar jag Sims 2. Snart kan jag sluta gå ut och försöka leva bland riktiga människor. Det känns mest skönt.

Puss, kram och natti


Andra bloggar om: födelsedag, nef, min bror och jag

Gott Mos och en Glad Potatispuré!

Jag och Lingan pyntade oss blå under mosaftonens förberedelser inför den stora dagen. Vi har alltid feta ambitioner inför mos, men lyckas aldrig hinna med allt. I år hade vi egentligen velat ha mospromenad med frågor som "Hur många kilo potatis har gått åt till årets mosfirande", "Vilken potatissort är att föredra när man ska ha mosfest" (svar: 11 resp. King Edward), men man kan ju inte hinna med allt. I alla fall blev det ballonger och serpentiner mest överallt och det såg riktigt tjusigt ut i min lilla lya.


Terry har redan gjort en mosbloggarinsats och ordnat med finfina beskrivningar av årets olika mos. Det var ju det där med det grekiska moset - en kontroversiell ny kandidat på moshimlen. Personligen tyckte jag det var gott, men jag kan förstå om man motsätter sig att det var nästan lika mycket smaksättning som potatis i det. En så gott som filosofisk diskussion det där - när upphör ett äkta mos att vara mos? När tar övriga ingredienser över och gör det till något annat? Jaja, planen med att ha många mos är ju att det ska finnas någonting för alla.

Jag kommer glömma folk här, men årets glada mosfantaster var förutom den obligatoriska moskommitén (jag själv, Lingan och Terry): Heléna (som hade med sig sin pojkvän Fredrik och Emmi), Nanna, Alex och Martin, Malin, Ogge, Patrik, Klas, Jens, Yrsa och Emelie, Linn, Hanna Lovén Öberg, Filip Strebeyko och Per, Philip Sahlén och Lina, Petra, Paula, Therese (classmate till Lingan) med flera skulle jag tro. Jo, ej att förglömma - min granne som jag trodde ville klaga på att vi lät som mosmätta sumobrottande elefanter till gammal svettig euro, men istället hade fått strömmen avstängd och tyckte att min mosfest var ett jättebra tillfälle att fråga om han fick dra en kabel från min balkong till hans... Människor upphör aldrig att förvåna.

Jag fick presenter! Mosgåvor av finaste kvalitet. Av Philip och Lina fick jag en tjusig hemmabroderad kudde med inskriptionen:

Mos, mos, mos
åh vad mos är gott!

Petra och Paula förärade mig rentav en medalj som gör att jag numera kan titulera mig mosmaster, vilket förmodligen väldigt få kan skryta med.

Vad dricker man till mos? Lingan hade inga problem med sina Guinnes vad jag vet, men det där är inget jag skulle våga mig på alltså. Själv tryckte jag i mig ett gäng Sofiero (funkar i de flesta lägen) och senare på kvällen blev det drinkar av en massa sorter. Folk drällde in och gav sig av allt efter vad som kändes naturligt i sann avslappnad mosanda, men framåt småtimmarna var det bara jag, Filip S, Heléna, Fredrik, Emmi, Nanna och Patrik kvar. Så vi avslutade aftonen med att relativt snorpackat spela Galenpanna, ett spel som kräver mycket mer närminne än jag hade till hands. På hela taget en mycket lyckad mosfest, vilket synes här nedanför i det numera traditionsenligt årligen återkommande mosminglet.




















































Nu govänner - är det bara ett år kvar till nästa gång. Jag hoppas innerligt att traditionen får leva vidare och att de nya mosentusiaster som anslutit sig också kommer att fortsätta fira i mosets glada anda. Det fanns folk vi saknade i år som av olika anledningar inte kunde delta, men ni ska veta att vi tänkte på er och ser fram emot ett ännu mer storslaget celebrarande nästa år.



Kram


Andra bloggar om: mos, fest, mingel

Scribbles in the night

Åh, jag är på tok för seg för att mosblogga alltså. Det är väl den där massiva slöheten som brukar infinna sig på annandag mos. Men jag lovar att ta itu med det imorgon. Jag kan ju berätta att Nanna fylletecknade mig vid kanske femsnåret i morse, då jag var ännu segare, liggande på golvet lutad mot Filips knän och fick någon sorts hårmassage. Behagligt värre. Mos är mys.

Andra bloggar om: fest, teckningar, fylla

Mospoll

Åkej, jag vet att det inte gått en vecka, men nu har mosfesten gått av stapeln med dunder och brak så jag tänkte att det är lika bra att presentera resultatet av mosundersökningen. Det blev oavgjort mellan två gamla favoriter som varit med sen första mosfesten. Vitlöksmos och ostmos är nu officiella favvon.Jag åter kommer såklart med en rapport om årets fest, men första har jag en vanvettig disk att ta hand om. Wish me luck!

Andra bloggar om: mos, fest, undersökning

Mosprep!

Nu är det mesta förberett för en tjusig mosfest. Eller ja - det är ju en jävla massa skala, koka, mosa kvar, men det är fint pyntat med ballonger å annat. Dessutom tror jag att jag och Lingan lyckades sanera trappuppgången ganska bra. Nu luktar det mest som en stor, fet citrusöverdos med små, små inslag av mycket gammalt ägg. Jaja, det ordnar sig nog.

Andra bloggar om: fest, potatismos, mosfest 2006