Ajöken

Nu ska jag iväg och träna med Nanna. Så om jag aldrig skriver igen är det bara för att jag är död.

Hejdå

Andra bloggar om: plågor, tortyr, träning, beach 2007, sälen, stora stadiga muskler

En sejdel eller fyra

Det blev öl med Daniel trots allt. Träffade Tomas lite snabbt i kylan. Trevligt. Jag och Daniel är två små skvallerkärringar. Fint att ha lite qualitytime med honom i alla fall. Det är inte så ofta nu för tiden. Dessutom ska han på björnbesök i Danmark i helgen = han handlar billig whiskey till mig. Daniel är bäst.

Andra bloggar om: daniel, öl

Good use of paint

Idag har jag till slut släpat mig iväg och kikat på färg till mitt vardagsrum. Patrik földe med som smakråd. Har varit lite opepp på att komma igång med det där, främst för att jag inte har råd med någon ny soffa. Men jag fick färg i julklapp av min ömme fader och den dito modern har bestämt sig för att pröjsa nya vägghyllor till mig.


Cuban Brown är Flüggers egen nyans som inte följer den där käcka internationella färgskalan utan ligger någonstans mellan nyanser. Eftersom jag ska billighetshandla hos min kära systers mor (i braschen), så får jag hitta reda på en färg som ligger så nära som möjligt. Jag ska också ha en del av en vägg i den stiliga pastellturkosa nyansen nedanför där jag tänkte placera vägghyllorna. Blir nog tjusigt tror jag.


Soffhelvetet ska för övrigt ut när jag väl har målat. Jag skiter i om det inte finns någon sittplats. Folk kan stå. Stå och insupa mina nya vackra väggar. Dessutom är det aldrig någon här i vilket fall och min dvd-spelare funkar inte så jag har inte heller så mycket att göra i vardagsrummet. Skulle lika gärna kunna ha en etta egentligen, så hade jag kanske inte varit så jävla fattig mest hela tiden? Yeye...

Vi tog en svinkall promenad till Avenyn och kikade lite på cd-rean. Jag hittade inget som jag ville ha förutom Frida Hyvönens nya skiva och den var ju såklart inte nedsatt. Dessutom kommer ju lönen inte förrän imorron så jag hade fått vänta i vilket fall.

Patrik skulle hem till Klas och se på kinesfilm (Crouching Tiger, Hidden Dragon). Dom gör sånt kineserna. Så jag gick till Järntorget, hookade upp med Terry och vi begav oss till Murre Trygg som hade kakkalas för att fira sin stora 26-årsdag. Vi bor så gott som grannar minsann. Jag stannade inte så länge, fick typ en instant sugarhigh bara av att komma in i lägenheten. Meningen var att jag och Daniel skulle fira lön på Kellys, alltså lägga kortet i baren och helt enkelt dricka tills man har råd att betala. Men jag är lite illamående så måste nog kurera mig först. Håller just på att övertala honom att släpa sig hit och se på film med mig istället. Man får se vad som händer.



På bilden är Terry grön och skön i Tryggans kök. Bakom henne på väggen hänger Faktums kalender, vilken jag först trodde var någonting Malou von Sivers i full hybris hade slängt ihop för att tjäna extra Let's Dance-pengar... Jag tog ett par bilder på den fenomenala kakbuffén också men var uppenbarligen alldeles sockerskakig så de blev inte så bra. Fint var det i alla fall.

Andra bloggar om: färg, inredning, kineser, kakkalas, faktum, malou von sivers

Oh fuck

Den som söker skall finna. Ja, det kändes ju fräscht. Urticaria (smaka på ordet). Jag tänker inte lämna lägenheten förrän tidigast i maj.

Frusen

Jag har alltid fnyst loss åt människor som hävdar att de har köldallergi. Det låter så otroligt töntigt. Det klart man fryser liksom, men vafan - det dör man inte av om man inte är typ naken på Mount Everest eller tar sig ett ofrivilligt dopp i en vak eller liknande. Bit ihop.

Men alltså på riktigt - det kliar fanimig. Överallt. Brr.

Andra bloggar om: kyla, köldallergi

Winter wonder land

Förra året ondgjorde jag mig en del över snön, i alla fall när den föll i mars, men då var jag ledsen och dessutom hemskt trött på att ha blöta isklumpar istället för riktiga fötter. Det snöade ju en del förra året. I år har det ju inte varit bättre. Även om jag inte varit ledsen på samma sätt i år så gör ju grått, svart, blött, äckligt väder inte att man är muntrast i världen direkt.

Men nu är det bara fint! Stora, ulliga, virvlande flingor som gör livet lite ljusare. När jag gick ut och rökte på lunchen blev jag vansinnigt sugen på att lägga mig ner och åstadkomma en stadig snöängel. (Lugnade ner mig dock, snö är fortfarande blött). Surt nog jobbar jag i natt, men om snön finns kvar imorgon ska jag bygga en snölykta på balkongen.

Andra bloggar om: snö

Jaha...

...så nu passar det?

Library liberties

Jag har vissa problem med att förstå den här JO-anmälan. Den känns mest jävligt ansträngd, måste finnas fan så mycket mer konstruktiva sätt att gå till väga och försöka hitta en kompromiss istället för att anmäla. Jag är (som Homer skulle uttryckt det) a flaming homosexual, vill inte påstå att jag förespråkar censur, men det finns tillfällen då jag inte tycker man ska behöva riskera att få grov pornografi upptryckt i ansiktet. För det är det ju. På Qx finns användare med bilder på armar och ben intryckta varhelst det finns kroppsöppningar... Det går knappast att jämföra med Café eller Slitz välretuscherade, lättklädda damer (som jag på inget sätt försöker rättfärdiga).

Jag tror inte att det här har någonting med en homofobisk inställning hos biblioteks- eller kommunchefen i Broby. Det skulle man möjligen kunna hävda om biblioteket rensat sina hyllor på hbt-litteratur eller liknande, men det här är ju bara löjligt. Expressen får det att framstå som att i Broby fråntas homosexuella sina medborgerliga rättigheter att nätdejta på bibliotketet! Jag har inget emot porrsurfande heller, men vem fan gör det på biblioteket? Skaffa en uppkoppling din kåte fan! Eller stöt på en het bibliotikarie istället för att sura framför burken. Bah!

Andra bloggar om: expressen, hbt, qruiser, bibliotek, broby, censur

Ungdom som ryter till

För ett gäng år sedan tyckte Anders Borg att alla skulle få göra precis som dom ville. Nu är han finansminister med hästsvans.

Andra bloggar om: youtube, anders borg

Limpor, köttbullar och nackskott

Jag tyckte om The Departed. Var galet sugen på att skjuta någon (vem som helst) i huvudet direkt efter filmen. Det skvätter så fint. Ingen har någonsin varit pantad nog att ge mig en vapenlicens som tur är.

Jag och Lingan hade lösa planer på att tantfika när vi ändå var igång, men vi hamnade på Köttbullskällaren (eller som det tydligen heter, Kafé du Nord) som trots gamla anor knappast kan påstås leva upp till de strikta krav som ett äkta tantkafé måste uppfylla. På tok för mycket mysbelysning och även om köttbullsmackor av tjusigaste kvalitet hägrade högt och lågt fanns även en massa olika sorters pestodrypande ciabattas att tillgå. Värst av allt är nog att stället hade fullständiga rättigheter. Hur ska man kunna avnjuta sin Budapestbakelse under sådana omständigheter? Jag ska förhoppningsvis styra upp det hela med Patrik och testa Nöjds konditori nästa vecka istället. Där finns äkta potatisbakelser!

När vi var på väg till Köttbullskällaren (genom ruskigt regn, mitt under brinnande busväder) hojtade en försäljarkvinna genom dörren till ett stängt Saluhallen på oss. Hon krängde raskt av en påse bröd, fyra stadiga limpor, för elva kronor till oss. Vi hade inte mer kontanta medel tillgängliga och hon ville mest bli av med grejerna. Galet otippat kap. Kändes hemskt ekonomiskt och tursamt.

Jag passade också på att handla mer garn för att få klart min halsduk. Den kommer förmodligen vara ganska meningslös när jag väl avslutat den, eftersom det tydligen inte ska bli någon vinter alls i år. Men det är terapeutiskt att sticka. Nästan meditativt. Och om tankarna mot alla odds skulle fortsätta rasa i fula riktningar har man ju verktyg till hands för att lobotomera sig.


Andra bloggar om: potatisbakelser, tantfik, the departed, film, garn, pyssel, stickning

Departing the apartment

Ye, åkejrå. Jag antar att jag måste skriva något igen. Musikbloggande finns det ju folk som gör mycket bättre än jag - mina inlägg i genren har mest varit av "gosa-ner-sig-i-deprimerande-ljud"-varianten. Jag måste väl helt enkelt ta mig i kragen och inse att 2007 inte kommer börja överhuvudtaget utan min hjälp. Hittills har det varit ett trist jävla år där jag verkligen inte åstadkommit någonting, förutom att vara sjuk, jobba en smula och sura för mig själv i hemmets lugna vrå. Men jag inser ju efter kommentarerna på mitt senaste inlägg att så här kan det inte fortgå!

Jag förstår att till exempel Vanja gärna hade sett fler beskrivningar av de mystiska varelser som står att finna i en sjukhusväxel, men på den punkten är jag rädd att jag måste göra henne besviken. Jag blev lite för nojjig och tog bort mina växelinlägg. Det är möjligt att jag kan anonymblogga en smula någon annanstans när behovet att dokumentera dessa märkliga krabater och de udda liv de för blir mig övermäktigt, man får se.

Dessutom har ju Sigge till slut låtit världen skåda den nya förbättrade (återstår att se) Bloggportalen och då är ju jag i all min sifferkåthet helt enkelt tvungen att blogga loss igen. Som Dawn French beskrivit sig själv: "It's me! The little fat one with the massive ego! Mummy, mummy, look at me!"

I alla fall - igår blev isoleringen lite för mycket för mig så jag begav mig till Järntorget för att hooka med Lingan och Yrsa och försöka fika upp mina sista återstående slantar. Dessvärre var Yrsa strandad med en tysk kompis till snubben hon knullar med. Hon hade blivit satt på jobbet att "underhålla" honom. Så vi knatade Linnégatan upp och ner i piskande blåst och horisontellt regn och njöt av det vackra Göteborg.

Alltså - han var egentligen rätt trevlig, men jag var inte det minsta inställd på att försöka åstadkomma intelligent och intressant konversation (på engelska, mind you) men en vilt främmande tysk. Jag var mer på att träffa människor som jag vet står ut med mig, som Lingan, och väsa fram konstiga ljud snarare än ens prata svenska. En behållning: jag och Lingan smög omkring och viskade ”Don’t mention the war” till varandra mest hela tiden.

När vädret lugnat ner sig något gick vi vidare från Le Pain Français mot Slottsskogen för att kika på sälar och pingviner och andra fåniga djur. De håller på att bygga en ny pingvindamm där så alla fåglarna var fängslade bakom en betryggande glasruta. Även två av världens suraste pelikaner huserade där. Smart – normalt sett luktar det fan, men stanken hålls under kontroll om man har djuren bakom lås och bom. Jag blev faktiskt lite träningsinspirerad – det är ju ett grymt upplägg att jogga till säldammen, ta sig en inspirerad titt på själva målet för träningen (beach 2007, smal och slimmad som en knubbsäl) och sedan jogga hem igen. Det borde till och med en så sjukt slö människa som jag kunna åstadkomma tycker man.

Jag och Lingan gick hem till mig och åt pastagratäng med kantareller. Är det nåt jag faktiskt lyckats med under min självpåtagna husarrest så är det att smocka frysen full av galet många lunchlådor. Det känns hemskt praktiskt och kanske är ett första tecken på ett nytt och mer effektivt organiserat 2007, vem vet?

Sedan bar det av till Systembolaget vid Jaegersdorffplatsen där vi inhandlade ett gäng öl och försökte ringa våra försvinnande få vänner. Det var bara Ayla som svarade och hon mötte upp hemma hos mig med Värsta Språket – ett fint spel byggt på tv-programmet med samma namn. Även Yrsa dök upp så småningom när hon lyckats bli av med sin tysk. Hennes karl Björn bor tydligen rakt över gatan från mig, så nu måste jag skaffa gardiner så hon inte kan spionera på mig.

Vi nöjde oss ju såklart inte med öl. Jag har sedan mitt och Lingans Köpenhamnsbesök i december ett uppbåd flaskor av märket Rasputin till hands för sådana här situationer. Så det hinkades vodkadrinkar och sjöngs powerballader tills alla mådde mer eller mindre dåligt. Jag mådde nog sämst. Jag har förlorat min tilltro till Rasse alltså – läskig jävla billighetsvodka. Hittills har dagen varit en ganska töcknig bakisdimma, men jag blev glad när Lingolainen ringde upp och förslog en skön bioafton. Vi ska se The Departed så efter klockan 21.10 kan man hitta oss någonstans på Bergakungen om man vill vara med.

Pussar.

Andra bloggar om: pingviner, sälar, tyskar, film, the departed,

Baby Jesus

Det är både charmigt och lite irriterande med låtar som uteslutande framförs live. Jag hittade ett ok klipp på youtube i alla fall. Hur som helst är det ju en alldeles fantastisk låt och det ska bli underbart att höra henne halellulellujah away.

Baby Jesus
you know that statue
that statue of baby jesus
in the window
in the window of the 99 cent store
last night I saw the owner kiss it
and whisper in its ear
I was walking home from walgreen's
and he did not hear me see him
and on the
very very next morning
all the subway cars were hallelu-leluing
welcome back the baby king, the baby king
all the believers they were smiling
and winking at each other
I could honestly say I was scared for my life

they said, all the non-believers they get to eat dirt
and the believers get to spit on their graves...

you know that statue
that statue of baby jesus
in the window
in the window of the 99 cent store
they've been showing it on the news
it was thirty times its size
with a megaphone and a heart-shaped bruise
it was hovering in the skies
and all the
subway cars were hallelu-lelu-leluing, hallejuah
welcome back the baby king, the baby king
all the believers they were smiling
and winking at each other
I could honestly say I was scared for my life

they said, all the non-believers they get to eat dirt
and the believers get to spit on their graves...
believe!...

you know that statue
that statue of baby jesus
in the window
in the window of the 99 cent store
when I woke up I ran and bought it
and locked it in my closet
with a little bread and water
and a flashlight and a first aid kit til he grows

Andra bloggar om: regina spektor, baby jesus, youtube

Eraserhead

Jag har undvikit att skriva någonting om Carl Bildt. Han kommer väl alltid klara sig ur sina knipor och det kändes egentligen inte som att det var så mycket att tjafsa om. Sedan diskuteras det hit och dit om hur klantiga intervjuer tv4 lyckas göra och hur arrogant Bildt är och jag vet inte allt. Jag har ju alltid tyckt att han är ett äckligt litet översittarsvin, så jag fattar inte riktigt vad som är så spektakulärt med just den här situationen.

Aftonbladet tycker att det är intressant att fortsätta skriva om Bildt i vilket fall. Lundin Petroleum har retuscherat sitt gruppfoto på styrelsen sedan Bildt lämnat denna, och ersatt hans huvud med en annan styrelseledamots. Det här är inte heller särskilt intressant och är väl bara ytterligare ett exempel på Aftonbladets journalistiska bedrifter i tider av nyhetstorka (idag har man till exempel ett löp med Kikki Danielssons viktminskning på 11 kilo). Den enda effekten artikeln får för min del är att jag drömmer mig bort i situationer där jag kan radera bort Bildt ur själva verkligheten...

Andra bloggar om: carl bildt, aftonbladet

"Vet du vem jag är?"

Riktigt bra tjuvlyssning.

Stör mig som vanligt på kommentarerna och det ständiga frambajsandet av ordvitsiga rubrikförslag, men ändå kul. Att någon verkligen klarar av att säga "Vet du vem jag är?" till någon övergår mitt förstånd. Det uppenbara svaret är ju för det mesta "Nej" och det dödar liksom hela poängen på en gång.

Andra bloggar om: tjuvlyssnat

Maneki Neko

Idag har jag träffat Jossan för första gången sedan i somras. Hon dök upp hos mig och åt middag och kikade på film. Vi såg Borat som väl var sådär. Jag ha lite svårt för sånt där när man får skämmas å andras vägnar. Det är som när jag inte pallar att titta på Idol till exempel. Men det klart - samtidigt är det alltid roligt när man driver med de mer idiotiska amerikanska fenomenen.

Hon passade även på att förära mig denna asiatiska lilla kissekatt som säkert kommer att förändra mitt liv radikalt när dess magiska krafter kickar in. Högra tassen upp så jag kommer bli rik som ett troll, hehe.

The Beckoning Cat is the good luck charm for good business. It brings the luck, the fortune and the customers into your store. The one wih its left paw up invites customers or people. The one with its right paw up invites money or good fortune.

Det finns en fackterm för sådana här prylar. Eller jag och Terry har i alla fall en passande benämning. Det är en "leksak som vägrar ge sig". Just den här sorten pinglar lite skönt också.

Andra bloggar om: presenter, vänner, film

That time of the year again...

Om man är bög tycker man att det är kul med schlager. Eller man tycker antingen att det är jättekul, bara kul eller så har man ingen åsikt. Jag har en åsikt i frågan, en ganska starkt grundmurad ståndpunkt till och med, men tanken på att man faktiskt kan tycka illa om schlager har inte ens slagit den som klurat ut dagens fråga på qx.

Säl 2007

För er som inte kollar kommentarer eller följer länkar i dessa - jag fick en säl av Vanja. Pilutta det fick inte ni. Bästa sälen hittills i år.

Andra bloggar om: sälar

Nattsvammel

Nu är 2007-peppen bestämt tillbaka. Idag har jag städat, gjort lunchlådor och parat ihop 7000 olika sorters svarta strumpor så gott det går. Det är ett jävla hästjobb. Dessutom blev jag sådär ivrig som man blir när det är nytt år och började skriva upp saker i min sprillans nya kalender för att effektivisera mitt liv. I lägen som dessa (dvs när klockan är på tok för mycket) får jag en sån jävla övertro på mig själv. Hade det inte varit mitt i natten hade jag säkert fått gjort helt sjukt mycket bra saker just nu, men får nöja mig med att pränta ner dom på papper. Detta innebär ju inte på något sätt att det blir gjort imorgon innan jobbet. Men vafan, man kan ju alltid hoppas.

Jag pratade också träningsplaner för det nya året och beach 2007 med Lingan. Hon började säga något om "smal och slimmad som en..." varpå jag genast fyllde i med "älg". Det vore ju dumt att sätta förhoppningarna alltför högt liksom. Vi enades till slut om att ha "en slank knubbsäl utan alltför kraftig benstomme" som målsättning. Jag tror vi kommer se fantastiska ut.

Nu natti for reals.

Andra bloggar om: träning, effektivitet

Oh, isn't he the most? He's sooo dreamy...

Åh, nu mår jag så mycket bättre. Under aftonen har jag lyssnat på hemskt mycket bra musik, tittat på Scarface på tv, läst om Marguerite Yourcenars Alexis, fått uppmuntrande sms från en söt guling och bäst av allt - underbara Jay Brannan har lagt upp en fin version av Soda Shop (låten från Shortbus) på youtube. Av någon anledning har människor haft den dåliga smaken att klaga (!) på att han alltid spelar in sina youtubevideor i bar överkropp, så han blev sur och spelade in den naken sittande på toa.

Andra bloggar om: jay brannan, tjusiga män, youtube

Tickle me Emo

Haha, det här var ju lite för bra för att låta bli. Hittade den på (tro det eller ej) Emobloggen. Vad innebär det här? Existerar det en ironi även djupt inne i en självreflekterande emosjäls mörka vrår? Går det att skåda naveln och garva åt den? Jag begriper inte...

Det här klippet är från Saturday Night Live-konkurrenten MadTv, ett sketchprogram som håller Crista Flanagan sysselsatt här hon inte är allmänt emo. Fan vad dom måste hata emokidsen på MadTv, haha.

Andra bloggar om: mad tv, crista flanagan, emo