2006-10-28

Ich bin ein Berliner

Jo, Berlin alltså. Blev bjuden dit av min ömma moder som ville fira lite födelsedag någon annanstans än hemma så jag fick snällt ägna min tid åt turism med henne, snarare än som Malva så fint förslog kika på vackra tyska synthbögar på K17. Menmen - det var fint i vilket fall, vi tittade på massor av sevärdheter och handlade skor och på svennigast möjliga sätt massor av billig sprit. Det är en hemskt tjusig stad på många sätt. Blandningen av pre och post mur, pre och post världskrig, übermoderna tågstationer med svala tyska kvinnoröster som ekar i högtalarna är väldigt stiligt.

Uppifrån och ner: Tv-tornet (hysterisk DDR-fallos vid Alexander Platz), Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche vid Kurfürstendamm (Marlene Dietrich gifte sig där, men det var innan den var en WW2-ruin), insidan av kupolen på Riksdagshuset, skyskrapor på Potsdamer Platz.

Jag hann inte hooka upp med Karl någonting dessvärre. Men blev ju hemskt sugen på att ta mig dit under andra omständigheter. Här ska våldgästas!

2 kommentarer:

Anonym sa...

den svala tyska kvinnorösten, om du menar den i tunnelbanan, är samma svala röst som dubbar julia roberts. alltid.

Mattias sa...

koolt. fast det märkte inte jag när jag kikade på halva den där hemska cancerrullen med julia roberts och susan sarandon jue...