Deg

Nu kom degen. Frågan är ju hur mycket det hjälper egentligen. Eller jo - det klart det hjälper, men jag är ju värd så mycket mer. Pengar är ett otyg...

I övrigt har det varit en ganska lugn och skön dag. Åkte in till stan för att gå till optikern. Alltid lika spännande att få reda på exakt hur blind man är. Det var inte så farligt faktiskt, så nu har jag färska linser i överflöd. Efter detta besökte jag garnbutiken (såklart) för att skaffa garn till mitt nya projekt - en mössa. När jag kom in frågade lilla tjänstemänniskan hur det hade gått med min förra stickning, haha. Antingen har jag totalt förvandlats till tant och det ser helt naturligt ut att jag ska handla garn, eller så kom hon bara ihåg mig eftersom jag stickar med sån frenesi att det inte går lång tid mellan gångerna jag är där... Hur som helst är det ju nåt knas, men jag blev nöjd med min halsduk i alla fall. På bilden är mr Oscar Bergvall sporting min underbara gröna halsduk. Han bär den lite som Krösa-Maja skulle kunnat göra och dessutom med ett smått förfärat uttryck i ögonen, men jag tycker fortfarande att det är bland det vackraste i halsduksväg jag skådat.

Efter garn blev det som sig bör fika. En kopp latte på Le Pain Francais och sedan åkte jag och Oscar hemåt. Jag för att slappa bort kvällen - han för att förbereda sig för jobbet, haha. Jaja, livet är orättvist ibland. På vägen hem var jag tvungen att ta lite bilder av Åsgatan. Jag har lagt upp något foto därifrån tidigare, men det är så tjusigt att jag inte kan låta bli. Vet inte varför jag är så förtjust i just det här kvarteret, men jag har gillat det sen jag var kanske i femtonårsåldern och först upptäckte det. Det har nån sorts 30-tals/arbetarklass/bohem-känsla över sig - särskilt bakgården. Fotot är från utsidan av huset dock - lite konst på väggen.

Nu ska jag nana. Måste ju vara pigg imorron bitti om jag ska hinna sätta sprätt på lönen innan jag går till jobbet.

Natti!