Bite me frostbite

Fan vad kallt det är. Är det vinter nu? Förmodligen är det så. Jag har i alla fall fått möjlighet att testköra min nya vinterjacka. Jag misstänker att den enda effekten av en varm jacka är att benen blir kallare. Jag behöver någon att krama under vintern, annars brukar det inte funka alls. Mitt liv (som verkar röra sig i rätt förutsägbara cykler) kommer under den närmaste framtiden se ut ungefär så här:

• Först ett par månader av allmän krypande oro kryddat med små ljuspunkter av stressad glädje som fester och spelningar, dessa i sin tur följda av en smula bakisångest och ensamhetskänslor.
• Helst något kramobjekt i midvintern nånstans.
• Kramobjektet tröttnar på undertecknad någon gång i början av året.
• Stadiga värdelöshetskänslor fram till runt min födelsedag ungefär. Den infaller i april och nästa år fyller jag dessutom 30 vilket förmodligen kommer leda till att jag är inställd på Slice and Dice.
• Efter detta brukar det successivt bli bättre ju varmare det blir.
• Tills:

Med en sådan framtid har jag kommit fram till att det bästa jag kan göra är att gifta mig med Lisa. Det är egentligen inte någon nödlösning utan en mycket bra plan som inte är alla förunnade. Dessvärre har hon ju fel utrustning alltså... Men vi kom fram till att vårt liv tillsammans skulle kunna bli fantastiskt ändå om vi bara skaffar varsin liten människa modell ful, dum och långsam som får stå för grovjobbet under bältet. Lika bra - jag somnar ändå när jag har sex. Så kan vi se varandra djupt i ögonen under tiden och drömma om en vackrare värld där vårt förhållande accepteras av fler än överambitiösa miljöpartister.

Vi har också planerat ett gäng underbarn i stil med kidsen i The Royal Tenenbaums och en liten gimp som ska få heta Tjassmean och bo i en garderob. Mest så att de andra redan i späd ålder lär sig att livet är orättvist.

Andra bloggar om: äktenskap, vinter