Dröm

Jag och Alex lekte. Eller planen var att vi skulle softa på ett hustak med ett sexpack Pripps folköl light (såklart). Det var som att vi var små barn fast vi lärde inte känna varandra förrän vi var kanske tretton år, så det kändes lite konstigt liksom. Vi klättrade och det var som att vi hade gjort det mängder av gånger förut, men denna gången satt inte tegelstenarna på rätt ställen, det gick inte lika smidigt som vanligt. När jag var alldeles nära kanten och skulle häva mig upp fick jag värsta svindeln, höll på att panika totalt och var helt säker på att vi skulle falla. Allt var så mycket krångligare, jag visste att vi hade gjort det tusen gånger tidigare men nu funkade det inte. Till slut tog jag mod till mig och började kravla upp över kanten. Alex var precis bakom mig. När jag tittade över kanten insåg jag att huset inte fanns där. Det var bara som en kuliss, stöttad av en sorts träställning. Sedan rasade alltihop. Inte det minsta dramatiskt eller så utan det mest segnade ihop.

Efter detta blev det mer surrealistiskt. Det dök upp människor som bodde i husen runt omkring och var asförbannade. Dom jagade oss och det blev värsta Benny Hill-känslan på det hela, fast på riktigt liksom. Jag var hemskt rädd. Sedan vaknade jag.