Fiesta!

I lördags blev det oväntat mycket festligare än jag hade trott. Inte för att det inte skulle bli trevligt att dricka Krakow (denna gudarnas nektar), men med min stora fattigdom hade jag knappast räknat med utgång och efterfest med fyllemat till klockan sju på morgonen. Det var hur som helst väldigt trevligt och längesedan jag hade en helkväll av sådana dimensioner.

Augusto dök upp med Charlie och vi blandade drinkar. Sedan kom Hanna och Daniel med sina låtar på ett smärre kärnkraftverk till instrument (jag förstår inte sånt, BBBP jobbar under mer tekniskt ödmjuka former). Det var schysst att få höra deras nya låtar, kommer nog bli riktigt fint när det blir klart. Jag hoppas att Hanna jobbar upp the nerve att lägga sång på det hela också. Jag har redan erbjudit mina doa-tjänster, men vet inte hur väl det hela mottogs. Dessutom har jag ju inte pratat igenom det hela med Lingan och jag vill inte att hon får reda på något om mina framtida sidoprojekt från någon annan än mig...

Jag ringde Lena och hon var på väg till Gretas och min popularitet (eller hennes fylla) gav sig till känna genom att hon raskt erbjöd sig pröjsa mitt inträde. Så runt 01:00 kom vi slutligen iväg, beväpnade med en flaska linsvätska fylld till brädden med Rasputin. Man får inte vara dum! I alla fall inte om man är fattig, heh... Så fort vi var på plats blandade vi egna groggar av giftig men uppenbarligen mycket effektiv karaktär. Efter att ha avslutat den fulingen var jag nämligen helt OK med att dansa till Linda Bengtzing (vet inte om det var henne de spelade, men jag tror att allt som spelas på Gretas är Linda Bengtzing).

Gretas var väl som vanligt - man känner igen varenda jävel, men undviker att prata med dem. Snackade lite med Johan och Peter dock. Var för sig - inte tillsammans, haha. Sedan åkte vi hem till mig, med svarttaxichaffis som jag inte kommer ihåg vad han heter. Vi passerade Shellmacken på Jägersdorfsplatsen där Daniel och Augusto inhandlade olika ingredienser till olika mat dom lagade till hemma hos mig. Väl hemma så stagnerade väl hela verkligheten litegrann, i alla fall för min del. Lena kollapsade totalt i soffan och fick motsträvigt ledas hemåt av Daniel när klockan var runt 06:00. Augusto var inte lika samarbetsvillig, så vi fixade fram en sovsäck och han crashade på soffan.

Söndagen var mycket slö. Jag var rejält bakis och lämnade inte sängen förrän 18:00. Efter lite slötittande på tv tog jag och Augusto sällskap in mot staden. Vid Järntorget mötte jag upp Terry som jag inte träffat på evigheter och vi promenerade mot Java. Där blev jag bjuden på tonfisk-bagel och en allmänt gemytlig uppdateringsstund. Vi diskuterade bland annat vilka konstigheter våra respektive karlar pratar om i sömnen, fördelen med att sticka saker, hennes blivande knodd (såklart) och annat man måste prata med sin gamla Terry om mest.

På det hela har det varit en skön och över förväntan upplevelserik helg. Nu är jag ju dessvärre på arbetet igen och måste väl ta ett par samtal eller två.

Tata for now!